Tog mej lite tid...

och bara tittade på de små tjejerna i kupan. 
Har ni sett en bi-mage? De är faktiskt riktigt söta... Här var en som kröp uppochner på plastskivan som täcker ramarna och jag fick möjlighet att ta lite bilder på den.
Klicka på bilden så blir den större och man ser rätt väl hur den ser ut.
Man ser den lilla munnen och de små fötterna och den lilla lurviga magen :)


Här hittade jag en drönare (!)  Jag trodde att de var utslängda vid det här laget, men tydligen är det en och annan som har skött sina kort väl och fått vara kvar.
Och här kommer lite fler magar :)

Tjopp, tjopp...

sen var tio norska ramar ihopsatta :)
Jag kunde inte låta bli att gå ut till garaget en sväng nu ikväll, eftersom vi var och inhandlade små skruvar tidigare idag. Just skruvarna har varit det som saknats för att jag skulle kunna göra dem klara.

Här kommer skapandet:
Fyra trälister som kläms fast i mallen.

Tjopp, tjopp, lite lim och skruv så är den klar.

10 färdiga.

Sen ska de få lite avståndsstift och träs med ståltråd såklart... men det får bli senare projekt.

Får roa mej...

med lite snickerier nu när alla tre samhällena är invintrade och klara.
Projektet just nu är ramtillverkning.
Det ligger en drös sågade och hyvlade långa lister i garaget som ska förvandlas till fina ramar är det tänkt.
Jag har börjat med tio norska ramar. Lagom att ha dom som försöksgrupp och se så det blir bra innan jag börjar massproduktion av hls-ramar till min kollega :)
Här kommer en liten smygtitt...
kapade lister till 10 norska


mojäng som gör hålen som man trär ståltråden genom



formen som man bygger ihop ramen i

Färdigmatat...

för den här gången. Nästan iallaf. Fru blå har sörplat ner sina 18 kg, plus lite extra som muta för att hon ska vara lika snäll nästa år. Det andra samhället jag har här hemma har en liten påfyllning kvar och sen är de klara med.

Det är massor av bin hos fru Blå och när jag tog bort foderanordningen så kunde jag knappt se ramarna för alla bin :)
Men jag kunde se vad jag borde ha tänkt på... Nämligen att bakom sista ramen finns ett utrymme som är typ dubbelt så brett som utrymmet mellan två ramar. Det innebär att bina bygger den sista ramen extra tjock, så det blir en sumo-ram! Men det har ju ingen större betydelse. Det blir bara lite trångt för mej när jag ska ha upp den.
Men till våren ska jag nog ta tag i att hänga dit en sån där utfyllnadsskiva så det blir lite snyggare bygge.
Nu har kupan återfått sin vinterskepnad. Det känns både lite vemodigt och lite skönt att "säsongen" snart är över. De ska såklart få en behandling mot varroa-kvalster framöver oxå.
Men innan jag låter dem slippa mej för vintern, så kan jag nog inte låta bli att spana runt lite i kupan en gång till. Det får bli en solig dag framöver :)

En vanlig dag på Veken...

innebär just nu sockerlagskokning. 

Samma dag som jag plundrade samhällena från deras matförråd, så började jag invintra dom med sockerlösning. De drar ner sockret i kupan med en rasande fart. Fru Blå, som är det ursprungliga samhället, drar ner en ballong per dygn i stort sett och de vita damerna tar ungefär ett och ett halvt dygn på sej.
Såhär ser foderballongen ut uppifrån när den står på plats i kupan.

Den rymmer nog fyra liter skulle jag tro.
Igår hällde jag i ympen i honugstunnan och rörde om.
Och rörde lite till...  
Sen var det "bara" att hälla upp på burkar.
Många burkar blev det... Det var ju 40 kg honung, så det tog en stund...

Sen fick burkarna bo i rumstemperatur tills idag. Nu har jag sprungit typ femtielva gånger till garaget med dom där de kan stå lite lagom svalt och stelna till. Hoppas, hoppas att det blir bra.

Sila, sila och sila...

Så kan man väl beskriva omhändertagandet av honungen.
Från slungan grovsilas honungen direkt. Först användes en vanlig sil som man har hemma i köket, men den blev igensatt innan spannen hade hunnit bli halvfull ens. Den sega "snoriga" ljunghonungen ville inte rinna igenom.
Efter lite funderande a la MacGyver tillverkades en egen sil av rostfritt nät med en aning större maskor.
Det funkade toppenbra!
Sen tog jag hem den kladdiga sörjan och fortsatte silningen hemma.
Då var det först grovsilning igen, fast finare än den första grova.
Efter det skulle det finsilas.
Proceduren tog hela kvällen nästan eftersom honungen var så seg och tog tid på sej att rinna igenom.
Nu står ympen i kylen och får sej en omrörning två gånger om dagen. Ett par dagar till tar det nog innan den är klar att röras ner i tunnan.
Men i slutet på veckan ska jag kunna tappa upp den härliga honungen i sina burkar :)

Vi badar i ljung...

Helt otroligt mycket honung blev det!
Mina otroligt snälla honungskollegor hjälpte mej att slutskatta här hemma igår. Det var riktigt mycket honung i både det gamla samhället och i årets avläggare. Lite pyssel är det allt, och det är tacksamt att få hjälp med det. 
Det är fortfarande mycket yngel i ramarna. Ett par, tre ramar med yngel och pollen i fick de behålla men resten av ynglen fick offras för att de ska ha plats till invintringsmaten. 
Sen vill man inte heller att de ska ha massa ljunghonung kvar under vintern, för då sägs det att de lättare får utsot.

Så efter att skörden hemifrån hade packats in i bil och åkt med till slungningen, så packade jag ihop utrustningen och tog med mej Emma till samhället hos mina föräldrar. 
Tillsammans hjälptes vi åt att göra om proceduren där.
Vi hade sällskap av ett modigt gäng. Det var pappa som fotade, sen var mamma nyfiken oxå och dök fram bland bina emellanåt. Även systern med småttingar var där och kollade.
Ingen fick ett enda stick, bina var lika snälla som vanligt.
Jag trodde ju inte att det skulle bli någon honung från detta samhället egentligen... Skattlådan satte jag ju bara dit för att de kanske skulle vilja bygga ut lite! Men de hade verkligen jobbat hårt. I åtta av de tio ramarna i skattlådan fanns det honung. Inte jättemycket i alla, men vissa var även helt fulla. Sen var det även en del i bottenvåningen.

Nu ska jag fortsätta sila honung :)

RSS 2.0